Namnet Kalax

Kalax

Wäster-Calax 1442

Caalax (1701)

Kalax 1546

Kalaks

Kalax har skrivits på många olika sätt genom århundradena och kanske har det uttalats också lite olika genom tiderna.

Kalax skulle ha uppkommit av ett ursprungligt Gatlax, av ordet gat, gattet, emedan det legat vid ett alldeles öppet gatt (glopp). Senare har t försvunnit och a därigenom förlängts, så att man skrev Caalax (år 1701).

(K. I. Nordlund, Blad ur Närpes historia I, s.18)

”Kaalas´sinas pojk va in stoor fistjar – som fieg mytji laxar, å tjeäljän hans Beat vakta BÖYTE ynji tiidin.”

= Kalax namnets uppkomst.

(Hemming Backa, Jörgen Wickman i en kolumn om skålgropar på Ruskbacken, 2006)

Beskrivning

Liklydande namn i Korpo och Borgå har härletts från fi. kahila ’säv’ och laksi ’vik’. Pitkänen 1985:208. Att Karstens tolkning *Kalalaksi ’Fiskviken’ (1923:28) av Pitkänen har bedömts som tvivelaktig beror på att klara paralleller inte stått att finna i finskt namnskick. Släktnamn av typen Kahila är utbredda i västra Finland. Uusi suomalainen nimikirja. Ahlbäck tänker sig att fl. är fi. kala eller kaha ’risställning i sjön för fiskfångst, gren af gärdet i en katsa’. Även det senare förslaget är tilltalande, men har inte kunnat stödas med paralleller (1974b:103 f.). Fortelius har senast med hänvisning till talrika paralleller gjort troligt att fl. i en rad liknande namn är kala ’fisk’ (1999:31 ff.). Det är troligen så också i detta fall.

Namnelement

lax Inte mindre än 72 registrerade bynamn utgår på -lax. Det är fråga om finska naturnamn på -laksi ’vik’, d.v.s. samma ord som nufinskans lahti. Ordet har bytt böjningstyp i finskan. Namnen på -lax förekommer i alla landskap, på Åland dock endast i ett par, möjligen lånade, namn (Sålis). Det har tydligen mycket tidigt blivit brukligt att i svensk text använda formen -lax för både -laksi och

-lahti över hela landet. Kuhmalahti > fsv. Kumalax, Impilahti > Impilax. De försvenskade formerna av dylika namn i rent finska trakter har endast i mindre utsträckning registrerats för detta arbete. Viken har uppenbarligen som landskapsform ansetts fördelaktig för bosättning. Ungefär lika många finlandssvenska bynamn har efterleden –vik. Elementet lax diskuteras av Naert 1995:157.

Källor

Karsten, T.E., 1921, 1923: Svensk bygd i Österbotten nu och fordom. I-II. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 155, 171. Helsingfors.

Ahlbäck, Olav, 1974b: Ortnamn i Närpes. I: Närpes i går och i dag, s. 95–125. Åbo.

Fortelius, Bertel, 1999: Ortnamnen i Korpo. Åbo.

Pitkänen, Ritva Liisa, 1985: Turunmaan saariston suomalainen lainanimistö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 418. Helsinki.

Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.