Järnåldern

Krumkniv
		Bilden visar en krumkniv som upphittats i Kalax av Hemming Backa. Det är en knivtyp som fanns under äldre romersk järnålder. Den användes främst vid skinnberedning, där den långa svängda eggen kom väl till pass. Den upphittades på en backe i Kalax, som under denna tid var en holme i Närpes å-mynning. Man kan föreställa sig att säljägare beredde skinn på platsen vid denna tid.

Karta från den här tiden.

Det har inte kunnat dokumenteras hur långt tillbaka i tiden bosättning funnits i Kalax by. Men redan på järnåldern så ser det ut som att människor rört sig på de öar som först kom fram där Kalax finns idag.

De Äldsta spåren av bosättare på Kalax område finns öster om Granliden samt på höjdsträckningen från Bastubacken norrut till Rävliden. Vid Överliden finns också några rösen, vilka enligt höjdnivån kan dateras till samma period, d.v.s. tiden kring Kristi födelse.

Vid den tiden var byns nuvarande område så gott som helt under vatten. De högst belägna backarna var endast kobbar och öar. Skärgården var kanske större än den vi har idag. Större sammanhängande områden i norr gränsade till Näsby Norrskogen och Furuedet i Västra Yttermark. På detta område finns flera hundra gravrösen av olika storlekar och formationer. Det utgjorde ett centrum i blivande Närpes och var relativt sett större än Vargberget med sina hundratals gravrösen. Ingen vet vilket språk detta folk, som lämnat spår av sin vistelse, talade.

(Kalax – en by i förändring)

(Rainer Böling, Närhistoria, webben)

TROMBON

När de första människorna kom till det som är Kalax idag så bestod landskapet mest av öar och holmar. De första bosättarna bodde förmodligen så som bilden ovan visar. En av de intressantaste platserna i Kalax är Trombon. De första bosättarna kom sannolikt dit för ca. 1800 år sedan. De lämnade efter sig de gravar som finns uppe på åsen.

”Stäinräison” Stengärdesgården på vägen till kyrkan (klostret) i Trombon idag.

Någon gång i början på 800-talet så landsteg munkar och vandrade upp till Trombon. Munkarna kan ha kommit från klostret på Kökar på Åland. De bosatte sig på Trombon och byggde sig ett enkel kyrka (kloster). Möjligen hade Trombon redan från tidigare varit en kult plats och därför ”kristnade” man den platsen med att bo och bygga en kyrka (kloster) där.

Det här är platsen där kyrkan (klostret) stod i Trombon.

Den här stenen kan ha varit ett altare eller något annat viktigt inne i kyrkan.

Ortnamnet Trombon i Södra Kalax

Tre försök till förklaring av namnet Trombon.

1. Namnet kan avse en trumma (trolltrumma) som man slog på när man gick i procession efter stigen upp till forngravarna uppe på åsen ca. 22 meter över havet. Man hedrade sina avlidna då som nu. ”Trombon” var då ett viktigt instrument och ljudet från trumman kom man länge ihåg.

2. Namnet Trombon är ju ett gammalt namn och kanske äldre än vad vi tror. Tombon kan ha med närheten till Kåtnäs rån. Åkern som ligger nära byrån mellan Kalax och Kåtnäs = Trombåkern = Trombon. Östra kanten av Trombåkern ligger mycket nära Kåtnäsrån och där finns gamla råstenar. 

      Det har antagits att Trombon skulle kunna ha samma ursprung som Tromsö i   

      Norge och Drumsö vid Helsingfors.

3. Namnet har troligen med vattnet att göra t.ex. vattentrumma, den äldre skrivformen av trumma är trumba. Trumma på dialekt blir ”tromb”, trumman = ”trombon”.

Större delen av Trombon ligger på Haga hemmans mark och till en del på Nissfolk hemmans mark som finns på båda sidor om Haga mark i Trombon. 

Ortnamnet Trombon som med största sannolikhet är ett mycket gammalt namna finns upptecknat av Ragnar A. Krook år 1922, under avdelningen bydelar. I övrigt finns få nu kända skriftliga uppgifter om namnet Trombon. (Se boken, Röster från forntiden, gamla ortnamn berättar, Paula Wilson, s. 111 – 112)

Drum, drom, och i Norge trom. 

En möjlig tolkning är, ända, slutstycke, slutpunkt, gräns, gränsen mellan Kalax och Kåtnäs? 

By delen Trombon i Kalax är uppdelad i Trombåkern och Trombliden. Trombon är by delen längst bort i södra Kalax. 

Brunnen i Trombon är av central betydelse, eventuellt låg klostret (kyrkan) nordväst om brunnen. Brunnen är inte byggd på måfå utan finns där den ska ligga.

Man kastade (offrade) mynt i vissa källor förr i tiden. En sådan källa finns (fanns)  norr om Trombon i södra Kalax.

De danska munkarna som fiskade i Danskon bodde i klostret (kyrkan). De hade förmodligen sina båtar på den plats som heter ”helåddin”, heliga udden.

Sirkka Mäki anser att närpesborna var kristna redan på 800-talet och det är intressant för det är långt före 1150-talet som vissa förståsigpåare tidigare har skrivit.

I Kalax finns Helåddin = heliga udden, samt västerut därifrån har vi Danskon norr om Storgrundet.

Danskon kan har varit de danska munkarnas fiskvarp, strömmingsvarp. (Varp = platsen) Klostret behövde ju en fiskeplats och namnet Danskon kan platsen ha fått även om grundet då låg under vattnet. 

Fiskvarpen  kunde ha feminima namn som Uppigåsjon, Antason och Brudän.

I ett dokument skrivet 1792 står det Över Danskon. Danskon bestod av två grund nära varandra på 1700-talet. Förmodligen kallades de för Yttre Danskon och Övre Danskon. De två grunden växte ihop och blev ett grund Danskon. 

Så här ser ”Danskon” ut idag där munkarna fiskade på 800-talet.

Om det fanns ett kloster eller en kyrka i Trombon så är det möjligt att man tog stenen med inskriften på till ”Tromb Kajs” stuga när den byggdes. Byggdes ”Tromb Kajs” hus på 1800-talet så är det tusen år senare.

(efter Rafael Nissfolks anteckningar)