{"id":962,"date":"2025-06-16T06:57:43","date_gmt":"2025-06-16T06:57:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kalax.fi\/?page_id=962"},"modified":"2025-09-14T09:39:29","modified_gmt":"2025-09-14T09:39:29","slug":"kyrkstigen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kalax.fi\/?page_id=962","title":{"rendered":"Kyrkstigen"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/h1>\n

<\/h1>\n

Kyrkstigen<\/h1>\n

Det som vi nu kallar kyrkstigen s\u00e5 \u00e4r den gamla v\u00e4g och kyrkv\u00e4g som Kalaxborna, Tj\u00e4rlaxborna och \u00e4ven folk fr\u00e5n N\u00e4mpn\u00e4s och de andra v\u00e4stra byarna anv\u00e4nde d\u00e5 de skulle till kyrkan eller ”\u00f6steret” till N\u00e4sby.<\/p>\n

L\u00e4ngs kyrkstigen har vi hittat, knappar, pengar, kulor, ringar och annat som visat att folket vandrat den v\u00e4gen. H\u00e4r gick man med sina kreatur, h\u00e4r gick man finkl\u00e4dd till kyrkan, h\u00e4r var en av v\u00e4garna d\u00e5 man skulle ta sig fram.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bilden, fr\u00e5n v\u00e4stra Kalax och Tj\u00e4rlax d\u00e5 man ser \u00f6sterut mot kyrkan, visar var den gamla v\u00e4gen gick, rakt mot det ensamma tr\u00e4det, och d\u00e4r var ocks\u00e5 den gamla bron \u00f6ver b\u00e4cken, och s\u00e5 gick man rakt \u00f6ver till andra sidan och fortsatte till K\u00e5tn\u00e4s och kyrkan.<\/p>\n

Det var ocks\u00e5 d\u00e4r rakt fram, d\u00e5 en bit l\u00e4ngre upp som Tj\u00e4rlaxborna tog i land med b\u00e5t d\u00e5 de rodde \u00f6ver fj\u00e4rden f\u00f6r att ta sig till kyrkan.<\/p>\n

Tj\u00e4rlax by p\u00e5 1700-talet saknade \u00e4nnu den tiden en egentlig v\u00e4gf\u00f6rbindelse med ytterv\u00e4rlden. Endast en upptrampad g\u00e5ngstig, den s\u00e5kallade kyrkv\u00e4gen, leder \u00f6ver Kalax skogen ned till byn. Kan man l\u00e4sa i Tj\u00e4rlax historia, sid 270.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r ser den gamla stigen genom Kalax skogen ut idag.<\/p>\n

I samma bok i kapitlet, Forna tiders grav\u00f6l sid 287 – 289, kan l\u00e4sa om hur det gick till p\u00e5 begravningsdagen och n\u00e4r liket skulle f\u00f6ras till kyrkan:<\/p>\n

P\u00e5 begravningsdagen, som den tiden alltid var en s\u00f6ndag, samlades de inbjudna g\u00e4sterna p\u00e5 morgonen i den avlidnes hem. Likkistan med avtaget lock stod d\u00e5 i franstugan, eller p\u00e5 sommaren i en ”grennsal” eller l\u00f6vsal p\u00e5 g\u00e5rdsplanen. De f\u00f6rsamlade grav\u00f6lsg\u00e4sterna bj\u00f6ds p\u00e5 kaffe, och innan likf\u00f6ljet antr\u00e4dde f\u00e4rden till kyrkan skulle den d\u00f6de ”sjongas ut”, utsjungningen utf\u00f6rdes av en eller flera p\u00e5 f\u00f6rhand vidtalade liks\u00e5ngare, som sj\u00f6ng n\u00e5gra psalmverser. H\u00e4refter p\u00e5spikades locket p\u00e5 kistan som sedan bars av ”bjerar\u00e4n”.<\/p>\n

P\u00e5 vintern kunde liket transporteras med h\u00e4st och sl\u00e4de till kyrkan men p\u00e5 sommaren skulle det b\u00e4ras. L\u00e4ngre tillbaka i tiden (1800-talet och tidigare) d\u00e5 Kalaxfj\u00e4rden \u00e4nnu var en fj\u00e4rd med vatten s\u00e5 roddes liken med b\u00e5t \u00f6ver Inderfj\u00e4rden till S\u00f6r-Kalax, vid Hagas hemman, varefter likf\u00f6ljet turade om att b\u00e4ra liket l\u00e4ngs den skogsstig, Tj\u00e4rlax kyrkv\u00e4g kallad, som ledde d\u00e4rifr\u00e5n genom skogen \u00f6ver till K\u00e5tn\u00e4s by och d\u00e4rifr\u00e5n vidare fram till kyrkan. \u00c4ven om b\u00e4rarna byttes s\u00e5 blev det \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rvisso tr\u00f6ttande med en s\u00e5 l\u00e5ng transport. Det var s\u00e5ledes icke alls ober\u00e4ttigat f\u00f6ljande uttryck som kanske h\u00e4rleder sig fr\u00e5n den tiden n\u00e4mligen: ”E je int na ti l\u00e4nt ett ti ga \u00e5 kank t\u00e4jde”.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r en karta som visar hur kyrkv\u00e4gen gick och b\u00e5tv\u00e4gen fr\u00e5n Tj\u00e4rlax.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kyrkoherde Carl H\u00e4gg<\/strong><\/h2>\n

Under \u00e5ren 1808 \u2013 1809 n\u00e4r ryska h\u00e4ren p\u00e5 sin v\u00e4g norrut drog h\u00e4rjande fram genom byarna l\u00e4mnade de br\u00e4nda g\u00e5rdar i sina sp\u00e5r. S\u00e5 blev det ocks\u00e5 i Kalax by.<\/p>\n

Efter slaget vid Finby bro kom kosackerna \u00f6ver p\u00e5 v\u00e4stra sidan av \u00e5n. D\u00e5 var det bara att s\u00e4tta sig i s\u00e4kerhet f\u00f6r befolkningen, till f\u00e4bodar och tillf\u00e4lliga visten i skogen. Det var inte mycket som kunde tas med i den hastiga flykten, bara det n\u00f6dv\u00e4ndigaste. Bohag g\u00f6mdes i s\u00e4des\u00e5krar och diken i n\u00e4rheten av g\u00e5rden, med hopp om att snart kunna \u00e5terv\u00e4nda. Kor och h\u00e4star togs med som var viktiga f\u00f6r \u00f6verlevnaden.<\/p>\n

Men det finns g\u00e5rdar som aldrig byggdes upp igen. Pr\u00e4stg\u00e5rden p\u00e5 Haga i s\u00f6dra Kalax var en av dessa.<\/p>\n

Carl H\u00e4gg var kyrkoherde N\u00e4rpes 1796 – 1808. H\u00e4gg var ocks\u00e5 intresserad jordbrukare och \u00e4gde tv\u00e5 hemman, 1\/8 mantal av Perus i K\u00e5tn\u00e4s och 7\/24 mantal av Haga i s\u00f6dra Kalax.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kjell Haga har lagat minnesm\u00e4rket d\u00e4r pr\u00e4stg\u00e5rden stod.<\/p>\n

Den raka v\u00e4gen genom skogen till K\u00e5tn\u00e4s finns \u00e4nnu i terr\u00e4ngen. Den pekade rakt mot kyrkan. Det sades att pr\u00e4sten fr\u00e5n sitt f\u00f6nster s\u00e5g n\u00e4r klockstapelns portar slogs upp, n\u00e4r klockringningen ringde till gudstj\u00e4nst f\u00f6rsta g\u00e5ngen. D\u00e5 var det passlig tid f\u00f6r pr\u00e4sten att bege sig iv\u00e4g till kyrkan.<\/p>\n

I N\u00e4rpes fanns 1808 och 1809 en bondearm\u00e9 som kommit till f\u00f6r att f\u00f6rsvara bygden mot ryssen som nu tog bit efter bit av av den \u00f6stra delen av riket som v\u00e5rt land d\u00e5 kallades d\u00e5 vi h\u00f6rde under Sverige. Prosten i N\u00e4rpes, doktor H\u00e4gg, blev sv\u00e5rt hotad vid sin pr\u00e4stg\u00e5rd av en bondeskara, vars talan f\u00f6rdes av Paulus Rusk ifr\u00e5n Kalax. \u201dH\u00e4gg s\u00e5gs ej med blida \u00f6gon av b\u00f6nderna i N\u00e4rpes, emedan han, n\u00f6dd och tvungen (om ock under protest) i likhet med andra tj\u00e4nstem\u00e4n, gick trohetsed \u00e5t ryska kejsaren.\u201d Ber\u00e4ttar K. I. Nordlund i Blad ur N\u00e4rpes historia I.<\/p>\n

\u201dMen ocks\u00e5 ryssarna hade ont i sinnet mot honom\u201d, forts\u00e4tter han, \u201danseende att han var upphovet till N\u00e4rpesallmogens st\u00e4llningstagande mot ryssarna, det s.k. bondeupproret i N\u00e4rpes.\u201d \u201dVilket \u00f6de den ryske \u00f6versten Birukoff, som h\u00e4r 1808 f\u00f6rde bef\u00e4let, hade \u00e4mnat H\u00e4gg, om han f\u00e5tt honom i sina h\u00e4nder, antydde han genom en vid den brinnande pr\u00e4stg\u00e5rden uppsatt galge, d\u00e4r han l\u00e4t upph\u00e4nga en d\u00f6d bonde, kl\u00e4dd i pr\u00e4stkrage.\u201d<\/p>\n

N\u00e4r b\u00f6nderna kom till pr\u00e4stg\u00e5rden och hotade H\u00e4gg och hans familj s\u00e5 tog de sin tillflykt till Benvik. Men de var inte heller s\u00e4kra p\u00e5 Benvik g\u00e5rd s\u00e5 den 15 juli f\u00f6rde Bladh sj\u00e4lv med sin segelb\u00e5t H\u00e4gg med familj till Eskils\u00f6 holme och ett nybygge som Bladh d\u00e4r \u00e4gde. Det var h\u00e4rifr\u00e5n som H\u00e4gg sedan \u00f6ver Tj\u00e4rlax flydde till Sverige, f\u00f6r att aldrig mer \u00e5terv\u00e4nda till N\u00e4rpes.<\/p>\n

<\/h3>\n

Trombon<\/strong><\/h2>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna kom till det som \u00e4r Kalax idag s\u00e5 bestod landskapet mest av \u00f6ar och holmar. De f\u00f6rsta bos\u00e4ttarna bodde f\u00f6rmodligen s\u00e5 som bilden ovan visar. En av de intressantaste platserna i Kalax \u00e4r Trombon. De f\u00f6rsta bos\u00e4ttarna kom sannolikt dit f\u00f6r ca. 1800 \u00e5r sedan. De l\u00e4mnade efter sig de gravar som finns uppe p\u00e5 \u00e5sen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

”St\u00e4inr\u00e4ison” Steng\u00e4rdesg\u00e5rden p\u00e5 v\u00e4gen till kyrkan (klostret) i Trombon idag.<\/p>\n

N\u00e5gon g\u00e5ng i b\u00f6rjan p\u00e5 800-talet s\u00e5 landsteg munkar och vandrade upp till Trombon. Munkarna kan ha kommit fr\u00e5n klostret p\u00e5 K\u00f6kar p\u00e5 \u00c5land. De bosatte sig p\u00e5 Trombon och byggde sig ett enkel kyrka (kloster). M\u00f6jligen hade Trombon redan fr\u00e5n tidigare varit en kult plats och d\u00e4rf\u00f6r ”kristnade” man den platsen med att bo och bygga en kyrka (kloster) d\u00e4r.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r platsen d\u00e4r kyrkan (klostret) stod i Trombon.<\/p>\n

Den h\u00e4r stenen kan ha varit ett altare eller n\u00e5got annat viktigt inne eller vid\u00a0kyrkan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ortnamnet Trombon i S\u00f6dra Kalax<\/p>\n

Tre f\u00f6rs\u00f6k till f\u00f6rklaring av namnet Trombon.<\/p>\n

    \n
  1. <\/b>Namnet kan avse en trumma (trolltrumma) som man slog p\u00e5 n\u00e4r man gick i procession efter stigen upp till forngravarna uppe p\u00e5 \u00e5sen ca. 22 meter \u00f6ver havet. Man hedrade sina avlidna d\u00e5 som nu. \u201dTrombon\u201d var d\u00e5 ett viktigt instrument och ljudet fr\u00e5n trumman kom man l\u00e4nge ih\u00e5g.<\/li>\n<\/ol>\n
      \n
    1. <\/b>Namnet Trombon \u00e4r ju ett gammalt namn och kanske \u00e4ldre \u00e4n vad vi tror. Tombon kan ha med n\u00e4rheten till K\u00e5tn\u00e4s r\u00e5n. \u00c5kern som ligger n\u00e4ra byr\u00e5n mellan Kalax och K\u00e5tn\u00e4s = Tromb\u00e5kern = Trombon. \u00d6stra kanten av Tromb\u00e5kern ligger mycket n\u00e4ra K\u00e5tn\u00e4sr\u00e5n och d\u00e4r finns gamla r\u00e5stenar.<\/li>\n<\/ol>\n

      \u00a0 \u00a0 \u00a0 <\/span>Det har antagits att Trombon skulle kunna ha samma ursprung som Troms\u00f6 i\u00a0 \u00a0<\/span><\/p>\n

      \u00a0 \u00a0 \u00a0 <\/span>Norge och Drums\u00f6 vid Helsingfors.<\/p>\n

        \n
      1. <\/b>Namnet har troligen med vattnet att g\u00f6ra t.ex. vattentrumma, den \u00e4ldre skrivformen av trumma \u00e4r trumba. Trumma p\u00e5 dialekt blir \u201dtromb\u201d, trumman = \u201dtrombon\u201d.<\/li>\n<\/ol>\n

        St\u00f6rre delen av Trombon ligger p\u00e5 Haga hemmans mark och till en del p\u00e5 Nissfolk hemmans mark som finns p\u00e5 b\u00e5da sidor om Haga mark i Trombon.<\/p>\n

        Ortnamnet Trombon som med st\u00f6rsta sannolikhet \u00e4r ett mycket gammalt namna finns upptecknat av Ragnar A. Krook \u00e5r 1922, under avdelningen bydelar. I \u00f6vrigt finns f\u00e5 nu k\u00e4nda skriftliga uppgifter om namnet Trombon. (Se boken, R\u00f6ster fr\u00e5n forntiden, gamla ortnamn ber\u00e4ttar, Paula Wilson, s. 111 – 112)<\/p>\n

        Drum, drom, och i Norge trom.<\/p>\n

        En m\u00f6jlig tolkning \u00e4r, \u00e4nda, slutstycke, slutpunkt, gr\u00e4ns<\/i>, gr\u00e4nsen mellan Kalax och K\u00e5tn\u00e4s?<\/p>\n

        By delen Trombon i Kalax \u00e4r uppdelad i Tromb\u00e5kern och Trombliden. Trombon \u00e4r by delen l\u00e4ngst bort i s\u00f6dra Kalax.<\/p>\n

        Brunnen i Trombon<\/b> \u00e4r av central betydelse, eventuellt l\u00e5g klostret (kyrkan) nordv\u00e4st om brunnen. Brunnen \u00e4r inte byggd p\u00e5 m\u00e5f\u00e5 utan finns d\u00e4r den ska ligga.<\/p>\n

        Man kastade (offrade) mynt i vissa k\u00e4llor f\u00f6rr i tiden. En s\u00e5dan k\u00e4lla finns (fanns)\u00a0 <\/span>norr om Trombon i s\u00f6dra Kalax.<\/p>\n

        De danska munkarna som fiskade i Danskon bodde i klostret (kyrkan). De hade f\u00f6rmodligen sina b\u00e5tar p\u00e5 den plats som heter ”hel\u00e5ddin”, heliga udden.<\/p>\n

        Hel\u00e5ddin idag, d\u00e4r munkarna kanske hade sina b\u00e5tar.<\/p>\n

        \"\"<\/p>\n

        Sirkka M\u00e4ki anser att n\u00e4rpesborna var kristna redan p\u00e5 800-talet och det \u00e4r intressant f\u00f6r det \u00e4r l\u00e5ngt f\u00f6re 1150-talet som vissa f\u00f6rst\u00e5sigp\u00e5are tidigare har skrivit.<\/p>\n

        I Kalax finns Hel\u00e5ddin<\/b> = heliga udden, samt v\u00e4sterut d\u00e4rifr\u00e5n har vi Danskon<\/b> norr om Storgrundet.<\/p>\n

        Den h\u00e4r kartan visar hur landskapet s\u00e5g ut p\u00e5 J\u00e4rn\u00e5ldern 800-talet d\u00e5 munkarna kom.<\/p>\n

        \"\"<\/p>\n

        Den h\u00e4r kartan visar tydligare att p\u00e5 800-talet s\u00e5 bestod Kalax endast av \u00f6ar. Det gr\u00f6na visar \u00f6arna f\u00f6r 2000 \u00e5r sedan, det bl\u00e5a visar var vattnet fanns p\u00e5 1400-talet och den streckade linjen visar vattengr\u00e4nsen p\u00e5 1700-talet. Vi talar om att vattnet var 8-10 meter h\u00f6gre \u00e4n i dag. (Teckning Heming Backa)<\/p>\n

        \"\"<\/h2>\n

         <\/p>\n

        F\u00e4llon (F\u00e4llan)<\/strong><\/h2>\n

        V\u00e4stra byn, F\u00e4llan<\/b><\/p>\n

        F\u00e4llan, eller det som idag \u00e4r v\u00e4stra byn s\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 en tidig boplats eftersom det \u00e4r h\u00f6gt bel\u00e4get och var en \u00f6 under samma tid som Trombon, Mattfolkback och Ruskback p\u00e5 den \u00f6stra sidan. H\u00e4r p\u00e5 v\u00e4stra sidan s\u00e5 blev Tomasfolk Hemman nr 1. (vilket inte betyder att det beh\u00f6ver vara det \u00e4ldsta hemmanet i byn)<\/p>\n

        Den f\u00f6rsta namngivna personen i byn \u00e4r Oloff Nillson i W\u00e4ster-Calax, han satt som n\u00e4mndeman vid tinget i B\u00e4ckby den 19 februari 1442.<\/p>\n

        Under \u00e5ren 1808 – 1809 n\u00e4r den ryska h\u00e4ren p\u00e5 sin v\u00e4g norrut drog h\u00e4rjande fram genom byarna l\u00e4mnade de br\u00e4nda g\u00e5rdar i sina sp\u00e5r. Kalax by br\u00e4ndes ner, allt utom en g\u00e5rd.\u00a0<\/span><\/p>\n

        I \u201dNorrt\u00e5et\u201d vid Bonde fanns stenr\u00f6sen p\u00e5 b\u00e5da sidorna om v\u00e4gen. D\u00e4r f\u00e4lldes tr\u00e4d \u00f6ver v\u00e4gen som gjorde den oframkomlig och \u201dSkajersg\u00e5rden\u201d kunde d\u00e4rmed r\u00e4ddas fr\u00e5n husbr\u00e4nnarna.<\/p>\n

        I \u201dF\u00e4llon\u201d gjorde ocks\u00e5 tj\u00e4rlaxborna, d\u00e4r deras genv\u00e4g genom skogen mynnade ut vid bos\u00e4ttningen, samma sak. Tr\u00e4d f\u00e4lldes \u00f6ver stigen f\u00f6r att kunna kamouflera stigens b\u00f6rjan och man undgick den g\u00e5ngen att f\u00e5 bes\u00f6k av ryska soldater.\u00a0<\/span><\/p>\n

        Deras v\u00e4g ut till Strandv\u00e4gen gick den tiden norrut till \u201dLangbro\u201d. D\u00e4r hade ocks\u00e5 arrangerats sotade stock\u00e4ndar som pekade ut mot v\u00e4gen och liknade kanonmynnigar. Detta sades ha avskr\u00e4ckt ryssarna s\u00e5 att de v\u00e4nde.\u00a0<\/span><\/p>\n

        D\u00e4rigenom undgick strandbyarna den ryska h\u00e4rens h\u00e4rjningar p\u00e5 deras v\u00e4g norrut genom \u00d6sterbotten.<\/p>\n

        Gamla strandv\u00e4gen i dag som ligger bredvid cykel- och g\u00e5ngbanan.<\/p>\n

        \"\"<\/p>\n

        \"\"<\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

        \u201dBockarstein\u201d, en sten vid Emmas stuga vid v\u00e4gen i v\u00e4ster om skolan (i \u201dLangback\u201d), sades ha f\u00e5tt sitt namn av en h\u00e4ndelse i tiden. En man fr\u00e5n \u201dSkajers\u201d var g\u00f6md d\u00e4r i skogen och gick ut mot v\u00e4gen f\u00f6r att h\u00e5lla utkik bakom stenen. N\u00e4r han s\u00e5g att hela byn brann, f\u00f6ll han d\u00f6d ned vid stenen.\u00a0<\/span><\/p>\n

        \"\"<\/p>\n

        Vi tror att det \u00e4r bakom den h\u00e4r stenen som mannen g\u00f6mde sig n\u00e4r han sedan blickade ut \u00f6ver byn f\u00f6r att se vad som h\u00e4nde.<\/p>\n

        \"\"<\/p>\n

        Det var den h\u00e4r vyn som mannen hade, vi beh\u00f6ver minnas att det fanns ingen skog utan bara ett f\u00e5tal tr\u00e4d s\u00e5 han s\u00e5g hela byn.<\/p>\n

        Till \u201dF\u00e4llon\u201d kom ocks\u00e5 en kosack ridande p\u00e5 uppdrag att br\u00e4nna g\u00e5rdarna. Folk h\u00f6ll p\u00e5 med att f\u00f6ra sitt bohag i s\u00e4kerhet in i skogen. En ung flicka som var p\u00e5 v\u00e4g b\u00e4rande n\u00e5got bohag blev observerad av en ryttare som ropade: \u201dKom tillbaka, du beh\u00f6ver inte vara r\u00e4dd!\u201d Han sv\u00e4ngde h\u00e4sten och red tillbaka samma v\u00e4g som han kommit. Och g\u00e5rdarna undgick att br\u00e4nnas ner.\u00a0 \u00a0<\/span><\/p>\n

        I b\u00f6rjan av 1500-talet fanns bos\u00e4ttningen p\u00e5 fyra st\u00e4llen i byn, V\u00e4sterkalax, Uppibyn (Ruskback), Mattfolkbacken och S\u00f6dra Kalax. Att g\u00e5rdarna kom att ligga d\u00e4r de ligger har bl a att g\u00f6ra med att det av naturliga sk\u00e4l fanns fyra l\u00e4mpliga backar eller \u00e5sar i byn. V\u00e4gf\u00f6rbindelse eller m\u00f6jlighet att f\u00e4rdas med b\u00e5t till n\u00e4rmaste grannby var redan f\u00f6r 1000 \u00e5r sedan en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r fast bebyggelse.\u00a0<\/span><\/p>\n

        I V\u00e4sterkalax hade man v\u00e4gf\u00f6rbindelse med Tj\u00e4rlax och N\u00e4mpn\u00e4s och vintertid var det l\u00e4tt att f\u00e4rdas \u00f6ver Kalaxviken till \u00f6stra sidan av byn.\u00a0<\/span><\/p>\n

        Brannus – backen d\u00e4r barnen \u00e5kte pulka och skidor. De modigaste v\u00e5gade \u00e5ka ner f\u00f6r backen. Pojkarna lagade g\u00e4rna guppar s\u00e5 att man kunde flyga en bit.<\/p>\n

        Hit kom barnen fr\u00e5n byn och hit gick man ocks\u00e5 fr\u00e5n skolan f\u00f6r att \u00e5ka skidor och pulka.\u00a0<\/span><\/p>\n

        F\u00e4llon – namnet kan h\u00e4rstamma fr\u00e5n den tiden d\u00e5 man hade Lekattf\u00e4llor, hermelinf\u00e4llor, i omr\u00e5det och f\u00e5ngade hermeliner. Hermelinskinn var dyrbart och det var bara h\u00f6grest\u00e5ndspersoner som hade hermelinskin p\u00e5 sina rockkragar. Deras rockar kunde ocks\u00e5 vara \u201dkanta\u201d och d\u00e5 hade man skinnen ocks\u00e5 l\u00e4ngs sidorna.<\/p>\n

        Den h\u00e4r kartan fr\u00e5n 1650 visar var man bodde i Kalax.<\/p>\n

        \"\"<\/p>\n

        Den h\u00e4r kartan visar hur Kalax s\u00e5g ut p\u00e5 900-talet, det som \u00e4r f\u00e4rgat brunt, de streckade linjerna visar vad som var land p\u00e5 1250-talet. Som ni ser \u00e4r F\u00e4llon v\u00e4ldigt litet p\u00e5 900-talet, med 2-3 \u00f6ar och lite fastland som sedan vuxit sig st\u00f6rre in p\u00e5 1250-talet.<\/p>\n

        \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Kyrkstigen Det som vi nu kallar kyrkstigen s\u00e5 \u00e4r den gamla v\u00e4g och kyrkv\u00e4g som Kalaxborna, Tj\u00e4rlaxborna och \u00e4ven folk fr\u00e5n N\u00e4mpn\u00e4s och de andra v\u00e4stra byarna anv\u00e4nde d\u00e5 de skulle till kyrkan eller ”\u00f6steret” till N\u00e4sby. L\u00e4ngs kyrkstigen har vi hittat, knappar, pengar, kulor, ringar och annat som visat att folket vandrat den v\u00e4gen. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-962","page","type-page","status-publish","hentry","wpbf-post"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/962","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=962"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/962\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1055,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/962\/revisions\/1055"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=962"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}