{"id":479,"date":"2022-06-19T08:46:27","date_gmt":"2022-06-19T08:46:27","guid":{"rendered":"https:\/\/dev.kalax.fi\/?page_id=479"},"modified":"2024-12-07T16:49:32","modified_gmt":"2024-12-07T16:49:32","slug":"1800-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kalax.fi\/?page_id=479","title":{"rendered":"1800-talet"},"content":{"rendered":"

Under \u00e5ren 1808 – 1809 n\u00e4r ryska h\u00e4ren p\u00e5 sin v\u00e4g norrut drog h\u00e4rjande fram genom byarna l\u00e4mnade de br\u00e4nda g\u00e5rdar i sina sp\u00e5r. S\u00e5 blev det ocks\u00e5 i Kalax by.<\/p>\n

Efter slaget vid Finby bro kom kosackerna \u00f6ver p\u00e5 v\u00e4stra sidan av \u00e5n. D\u00e5 var det bara att s\u00e4tta sig i s\u00e4kerhet f\u00f6r befolkningen, till f\u00e4bodar och tillf\u00e4lliga visten i skogen. Det var inte mycket som kunde tas med i den hastiga flykten, bara det n\u00f6dv\u00e4ndigaste. Bohag g\u00f6mdes i s\u00e4des\u00e5krar och diken i n\u00e4rheten av g\u00e5rden, med hopp om att snart kunna \u00e5terv\u00e4nda. Kor och h\u00e4star togs med som var viktiga f\u00f6r \u00f6verlevnaden.<\/p>\n

S\u00e5 gick det till ocks\u00e5 p\u00e5 \u201dB\u00e4schs\u201d. D\u00e5varande \u00e4garen Paulus Rusk, en av ledarna av bondeh\u00e4ren vid slaget om Finby bro fick ocks\u00e5 samla ihop sina \u00e4godelar och fly med sin familj till Norrskogen till sin f\u00e4bod. Men mj\u00f6let tog snart slut och annat ocks\u00e5 f\u00f6r den delen. Han begav sig in till byn f\u00f6r att se hur d\u00e4r s\u00e5g ut och h\u00e4mtade vad som beh\u00f6vdes fr\u00e5n h\u00e4rbre och bod. P\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll s\u00e5g han sin bostad nedbr\u00e4nd, men uthusen fanns kvar. Han sm\u00f6g sig f\u00f6rsiktigt hem\u00e5t. N\u00e4r han kom runt knuten in p\u00e5 g\u00e5rdsplanen, s\u00e5g han en kosack som stod fram\u00e5tlutad och vattnade sin h\u00e4st. D\u00e5 rann sinnet p\u00e5 och han rusade fram och st\u00f6tte ned ryssen framstupa i brunnen. Han h\u00e4mtade vad han skulle ha, tog kosackh\u00e4sten och skyndade iv\u00e4g tillbaka till Norrskogen.<\/p>\n

Historien \u00e4r ber\u00e4ttad av en sentida bonde p\u00e5 \u201dB\u00e4schs\u201d, Ivar Wadb\u00e4ck. Han har ocks\u00e5 vid en renovering av g\u00e5rden kunnat konstatera att g\u00e5rden som byggdes efter branden stod p\u00e5 samma grund som den nedbrunna. Rikligt med kol och andra brandrester fanns i grundmaterialet.<\/p>\n

”B\u00e4schs” g\u00e5rd idag.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 andra h\u00e5ll i byn gjordes f\u00f6rs\u00f6k att skydda sina g\u00e5rdar. I \u201dNorrt\u00e5et\u201d vid Bonde fanns stenr\u00f6sen p\u00e5 b\u00e5da sidorna om v\u00e4gen. D\u00e4r f\u00e4lldes tr\u00e4d \u00f6ver v\u00e4gen som gjorde den oframkomlig och \u201dSkajersg\u00e5rden\u201d kunde d\u00e4rmed r\u00e4ddas fr\u00e5n husbr\u00e4nnarna.<\/p>\n

En annan historia fr\u00e5n flykten undan ryska h\u00e4rens framryckning ber\u00e4ttar: Vid Antasg\u00e5rdarna \u201dneribyin\u201d blev tv\u00e5 m\u00e4n \u00f6verraskade av kosacker som kom ridande. De kr\u00f6p under ett golv och g\u00f6mde sig. Men en av dem blev observerad n\u00e4r han \u00e5lade sig in under golvet. Han blev vhj\u00e4lstucken med bajonett uppifr\u00e5n mellan golvtiljorna. Kamraten klarade sig.<\/p>\n

I \u201dF\u00e4llon\u201d\u00a0 <\/span>gjorde ocks\u00e5 tj\u00e4rlaxborna, d\u00e4r deras genv\u00e4g genom skogen mynnade ut vid bos\u00e4ttningen, samma sak. Tr\u00e4d f\u00e4lldes \u00f6ver stigen f\u00f6r att kamouflera stigens b\u00f6rjan och man undgick den g\u00e5ngen att f\u00e5 bes\u00f6k av ryska soldater. Deras v\u00e4g ut till strandv\u00e4gen gick den tiden norrut till \u201dLangbro\u201d. D\u00e4r hade ocks\u00e5 arrangerats sotade stock\u00e4ndar som pekade ut mot v\u00e4gen och liknade kanonmynningar. Detta sades ha avskr\u00e4ckt ryssarna s\u00e5 att de v\u00e4nde. D\u00e4rigenom undgick strandbyarna den ryska h\u00e4rens h\u00e4rjningar p\u00e5 deras v\u00e4g norrut genom \u00d6sterbotten. Men Kalax f\u00f6rst\u00f6rdes ordentligt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u201dBockarstein\u201d, en sten vid Emmas stuga vid\u00a0v\u00e4gen v\u00e4ster om skolan (i \u201dLangback\u201d), sades ha f\u00e5tt sitt namn av en h\u00e4ndelse den tiden.\u00a0(Kanske den h\u00e4r stenen.)<\/p>\n

 <\/p>\n

En man fr\u00e5n \u201dSkajers\u201d\u00a0var g\u00f6md d\u00e4r i skogen och gick ut mot v\u00e4gen f\u00f6r att h\u00e5lla utkik bakom stenen. N\u00e4r han s\u00e5g hela byn brann, f\u00f6ll han d\u00f6d ned vid stenen.<\/p>\n

Man kan se p\u00e5 den h\u00e4r bilden om man t\u00e4nker sig att de flesta tr\u00e4d \u00e4r borta att mannen kunde se att hela byn brann.<\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Det var en bedr\u00f6vlig syn som m\u00f6tte de hemv\u00e4ndande, n\u00e4r de v\u00e5gade ta sig hem efter branden. 30 hemman, 4 soldattorp och 6 backstugor hade br\u00e4nts ner. Allt skulle byggas upp p\u00e5 nytt. N\u00e5gra flyttade hus fr\u00e5n andra orter. Bondfolks g\u00e5rd i v\u00e4stra Kalax var en av dessa som flyttades fr\u00e5n finsk ort. Man s\u00e5g p\u00e5 byggnadsstilen, den smalnade nedtill (ladulik), vilket inte var brukligt i v\u00e5ra trakter.<\/p>\n

Men det finns g\u00e5rdar som aldrig byggdes upp igen. Pr\u00e4stg\u00e5rden p\u00e5 Haga i s\u00f6dra Kalax var en av dessa.<\/p>\n

Carl H\u00e4gg var kyrkoherde N\u00e4rpes 1796 – 1808. H\u00e4gg var ocks\u00e5 intresserad jordbrukare och \u00e4gde tv\u00e5 hemman, 1\/8 mantal av Perus i K\u00e5tn\u00e4s och 7\/24 mantal av Haga i s\u00f6dra Kalax.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Den raka v\u00e4gen genom skogen till K\u00e5tn\u00e4s finns \u00e4nnu i terr\u00e4ngen. Den pekade rakt mot kyrkan. Det sades att pr\u00e4sten fr\u00e5n sitt f\u00f6nster s\u00e5g n\u00e4r klockstapelns portar slogs upp, n\u00e4r klockringningen ringde till gudstj\u00e4nst f\u00f6rsta g\u00e5ngen. D\u00e5 var det passlig tid f\u00f6r pr\u00e4sten att bege sig iv\u00e4g till kyrkan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kjell Haga har lagat minnesm\u00e4rket d\u00e4r pr\u00e4stg\u00e5rden stod.<\/p>\n

I N\u00e4rpes fanns 1808 och 1809 en bondearm\u00e9 som kommit till f\u00f6r att f\u00f6rsvara bygden mot ryssen som nu tog bit efter bit av av den \u00f6stra delen av riket som v\u00e5rt land d\u00e5 kallades d\u00e5 vi h\u00f6rde under Sverige. Prosten i N\u00e4rpes, doktor H\u00e4gg, blev sv\u00e5rt hotad vid sin pr\u00e4stg\u00e5rd av en bondeskara, vars talan f\u00f6rdes av Paulus Rusk ifr\u00e5n Kalax. \u201dH\u00e4gg s\u00e5gs ej med blida \u00f6gon av b\u00f6nderna i N\u00e4rpes, emedan han, n\u00f6dd och tvungen (om ock under protest) i likhet med andra tj\u00e4nstem\u00e4n, gick trohetsed \u00e5t ryska kejsaren.\u201d Ber\u00e4ttar K. I. Nordlund i Blad ur N\u00e4rpes historia I.<\/p>\n

\u201dMen ocks\u00e5 ryssarna hade ont i sinnet mot honom\u201d, forts\u00e4tter han, \u201danseende att han var upphovet till N\u00e4rpesallmogens st\u00e4llningstagande mot ryssarna, det s.k. bondeupproret i N\u00e4rpes.\u201d \u201dVilket \u00f6de den ryske \u00f6versten Birukoff, som h\u00e4r 1808 f\u00f6rde bef\u00e4let, hade \u00e4mnat H\u00e4gg, om han f\u00e5tt honom i sina h\u00e4nder, antydde han genom en vid den brinnande pr\u00e4stg\u00e5rden uppsatt galge, d\u00e4r han l\u00e4t upph\u00e4nga en d\u00f6d bonde, kl\u00e4dd i pr\u00e4stkrage.\u201d<\/p>\n

N\u00e4r b\u00f6nderna kom till pr\u00e4stg\u00e5rden och hotade H\u00e4gg och hans familj s\u00e5 tog de sin tillflykt till Benvik. Men de var inte heller s\u00e4kra p\u00e5 Benvik g\u00e5rd s\u00e5 den 15 juli f\u00f6rde Bladh sj\u00e4lv med sin segelb\u00e5t H\u00e4gg med familj till Eskils\u00f6 holme och ett nybygge som Bladh d\u00e4r \u00e4gde. Det var h\u00e4rifr\u00e5n som H\u00e4gg sedan \u00f6ver Tj\u00e4rlax flydde till Sverige, f\u00f6r att aldrig mer \u00e5terv\u00e4nda till N\u00e4rpes.<\/p>\n

Kalaxbornas tro<\/strong><\/h3>\n

Kalaxborna har v\u00e4l precis som alla andra varit \u201dkyrkan\u201d trogen enda sedan dess b\u00f6rjan. S\u00e4kert var kyrkan f\u00f6rst katolsk d\u00e5 den f\u00f6rst kom till Esk\u00f6j\u00e4n och sedan till Pr\u00e4st\u00f6n f\u00f6r att sedan p\u00e5 1500-talet sm\u00e5ningom bli Evangeliskt-luthersk.<\/p>\n

Men andra riktningar inom kristendomen har \u00e4ven de f\u00e5tt sina anh\u00e4ngare i byn. Pietismen, den r\u00e4tteligen inhemska vars upphovsman var Paavo Ruotsalainen fr\u00e5n Nisil\u00e4 i Savolax (1777\u20141852), \u00e4ven kallade sk\u00f6rtarna f\u00f6r deras speciella kl\u00e4dedr\u00e4kt, hade sina anh\u00e4ngare \u00e4ven i N\u00e4rpes, m\u00e5h\u00e4nda mest under \u00e5ren1840-1850-talet. Yttermark by deras stamh\u00e5ll; men \u00e4ven i andra delar av socknen, s\u00e4rskilt Kalax och Finnby byar, funnos \u201dsk\u00f6rtare\u201d\u2026 Pietismen dog ut ganska hastigt p\u00e5 1850-talet.<\/p>\n

Under 1800-talet uppkom \u00e4ven v\u00e4ckelser\u00f6relser inom kyrkan som senare blev Kyrkans Ungdom och Lutherska Evangelif\u00f6reningen. Lutherska Evangelief\u00f6reningen var den r\u00f6relse som fick b\u00e4st f\u00e4ste i de v\u00e4stra byarna. Det fanns de som i byn drogs med i dessa r\u00f6relser. De skrev sig dock inte ur kyrkan eftersom de var r\u00f6relser inom kyrkan.<\/p>\n

Men det \u00e4ven de i byn ansl\u00f6t sig till de frikyrkliga r\u00f6relserna, Baptismen, Metodismen, Fria Missionen och senare Pingstr\u00f6relsen, som kom i slutet av 1800 – talet. N\u00e4r de frikyrkliga r\u00f6relserna b\u00f6rjade sprida sig s\u00e5 hade de ocks\u00e5 m\u00f6ten i byn och snart fick de sina anh\u00e4ngare. Och \u00e4n i dag finns de de som h\u00f6r till dessa frikyrkor och v\u00e4ckelser\u00f6relser.<\/p>\n

Men tillh\u00f6righeten till den Evangelisk-lutherska kyrkan har \u00e4nd\u00e5 haft en s\u00e4rst\u00e4llning bland kalaxborna. Man har varit gam\u00e4Lkviiton trogen.<\/p>\n

(K I Nordlund, Blad ur N\u00e4rpes historia I)\u00a0Bilder: Mikael Ingstr\u00f6m<\/p>\n

Smedjor och smide<\/strong><\/h2>\n

\"\"M\u00e5lning, Runar Blomberg<\/p>\n

Smeder<\/b><\/p>\n

Arbetet i en smedja var inte l\u00e4tt eftersom d\u00e4r var varmt, r\u00f6kigt och bullrigt. Tunga j\u00e4rndelar lyftes f\u00f6r hand.\u00a0<\/span><\/p>\n

Den viktigaste delen i smedjan var \u00e4ssjan, d\u00e4r metallen gl\u00f6dgades. Tidigare anv\u00e4ndes tr\u00e4kol, men senare stenkol, som gav st\u00f6rre hetta.\u00a0<\/span><\/p>\n

En stor bl\u00e5sb\u00e4lg anv\u00e4ndes f\u00f6r att bl\u00e5sa in mera syre i \u00e4ssjan. N\u00e4r metalldelen var gl\u00f6dhet formades den sedan med hj\u00e4lp av sl\u00e4gga mot smidesst\u00e4det.\u00a0<\/span><\/p>\n

Om man ville ha ett j\u00e4rnf\u00f6rem\u00e5l tillverkat skulle man vanligen sj\u00e4lv taga med j\u00e4rnmaterial.\u00a0<\/span><\/p>\n

Att s\u00e4tta j\u00e4rnband p\u00e5 k\u00e4rrors hjul var lite mer invecklat. J\u00e4rnbandet upphettades d\u00e5 utomhus i en stor brasa. Tre, fyra gubbar tog tag i det gl\u00f6dande bandet med j\u00e4rnst\u00e4nger och placerade det p\u00e5 tr\u00e4hjulet.\u00a0<\/span><\/p>\n

Ett par personer m\u00e5ste d\u00e5 samtidigt sl\u00e4cka den rykande tr\u00e4stommen s\u00e5 att den inte tog eld. Det var ett precisionsarbete och m\u00e5ste g\u00e5 snabbt.\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt tillverkades st\u00f6ttingmedar, metallredskap som yxor, liar, j\u00e4rnst\u00e4nger, g\u00e5ngj\u00e4rn m.m. samt tillverkades och reparerades h\u00e4rvor, plogar och sl\u00e5ttermaskiner.\u00a0<\/span><\/p>\n

En specialitet, som inte alla smeder klarade av, var att v\u00e4lla ihop j\u00e4rndelar med varandra. En j\u00e4rnst\u00e5ng kunde ha brustit och d\u00e5 g\u00e4llde det att kunna foga ihop delarna med varandra.\u00a0<\/span><\/p>\n

Det gick till s\u00e5 att b\u00e5da delarna gl\u00f6dgades och att de sedan vid en viss temperatur och i absolut r\u00e4tt \u00f6gonblick bankades samman. Om smeden var skicklig skulle d\u00e5 den reparerade j\u00e4rnst\u00e5ngen h\u00e5lla f\u00f6r alla p\u00e5frestningar.<\/p>\n

Kalax smeder:<\/p>\n

Erik Oskar \u00d6sterback 1854 – 1908.<\/b><\/p>\n

Han kallas \u201dGrovsmedin\u201d eftersom han var ytterst bastant och stadig. Smedjan befann sig d\u00e4r skolans isrink finns i dag. Han smidde bl.a. skolgrindarna.\u00a0<\/span><\/p>\n

Alfred Str\u00f6mb\u00e4ck 1852 – 1927.<\/b><\/p>\n

Han kom fr\u00e5n Petalax. Smedjan fanns vid Finas stuga uppe i byn. Han livn\u00e4rde sig helt p\u00e5 detta arbete. \u00c4ttlingar till denne Str\u00f6mb\u00e4ck bor idag i N\u00e4mpn\u00e4s.\u00a0<\/span><\/p>\n

Smedarna \u00d6sterback och Str\u00f6mb\u00e4ck var br\u00f6der och kom fr\u00e5n Petalax. Grovsmeden var grov i omf\u00e5ng och smidde gr\u00f6vre och st\u00f6rre saker. Str\u00f6mb\u00e4ck var finsmed s\u00e4gs det. (Grovsmedens smedja fanns i h\u00f6rnet av Strandv\u00e4gen och Norrt\u00e5get p\u00e5 h\u00f6gra sidan.)<\/p>\n

Alfred \u00d6ster 1889 – 1950.<\/b><\/p>\n

Han hade vistats n\u00e5gra \u00e5r i Amerika och d\u00e4r l\u00e4rt sig smedyrket. Eftersom han var mycket anlitad kallades han \u201dBysmedin\u201d. Smedjan fanns i \u201dSandplassin\u201d i s\u00f6dra Kalax. Han var ocks\u00e5 bonde, men trivdes b\u00e4st i smedjan.\u00a0<\/span><\/p>\n

Brodern Valdemar Haga<\/b> var ocks\u00e5 med.\u00a0<\/span><\/p>\n

Ur Kalax – en by i f\u00f6r\u00e4ndring<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under \u00e5ren 1808 – 1809 n\u00e4r ryska h\u00e4ren p\u00e5 sin v\u00e4g norrut drog h\u00e4rjande fram genom byarna l\u00e4mnade de br\u00e4nda g\u00e5rdar i sina sp\u00e5r. S\u00e5 blev det ocks\u00e5 i Kalax by. Efter slaget vid Finby bro kom kosackerna \u00f6ver p\u00e5 v\u00e4stra sidan av \u00e5n. D\u00e5 var det bara att s\u00e4tta sig i s\u00e4kerhet f\u00f6r befolkningen, […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-479","page","type-page","status-publish","hentry","wpbf-post"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=479"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":929,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/479\/revisions\/929"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}