![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/97BD456D-808B-4A30-ACAE-F176CA8965C3-300x200.jpeg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Inbyggarna i \u00d6sterbottens kustsocknar har varit k\u00e4nda som duktiga sj\u00f6m\u00e4n och b\u00e5tbyggare – s\u00e5 ocks\u00e5 i Kalax. Den \u00e4ldsta k\u00e4nda hamnen eller b\u00e5tbyggnadsplatsen finns p\u00e5 Tor Granborgs g\u00e5rdstomt, d\u00e4r man hittat lerpipor och andra f\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n
Eftersom landh\u00f6jningen g\u00e5tt snabbt vid v\u00e5ra kuster har snart vattendjupet i centrala Kalax blivit f\u00f6r grunt, vilket ocks\u00e5 gamla kartor visar. P\u00e5 en karta av Erik Wijk fr\u00e5n 1756 finns en b\u00e5tbyggnadsplats utm\u00e4rkt p\u00e5 norra delen av Vargholmen. Det \u00e4r dock ok\u00e4nt hur mycket denna del av Vargholmen anv\u00e4nts f\u00f6r skeppsbyggnad. Troligen har f\u00f6rsta utflyttningen av b\u00e5thus och notbodar ur byn g\u00e5tt till en plats, som kallas \u201dPissm\u00f6rback\u201d Platsen finns \u00f6ster om \u201dDanskon\u201d och Tjuvn\u00e4sgrunden. Sedan har utflyttningen troligen skett till s\u00f6dra udden av Storgrundet. En del \u00e4ldre m\u00e4nniskor minns att det funnits \u00f6vergivna b\u00e5thus och notbodar d\u00e4r, vilket kan tyda p\u00e5 att det har funnits fiskel\u00e4gen d\u00e4r innan Vargholms omr\u00e5det togs i bruk.<\/p>\n
Vid Vargholmen fanns fiskel\u00e4ger, hamnplats och b\u00e5tbyggnadsplats. Denna plats har troligen anv\u00e4nts f\u00f6r b\u00e5tbyggnads\u00e4ndam\u00e5l sedan slutet av 1700-talet och b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/E6F78AEC-39E8-40EF-B88B-E52C55512BB3_1_201_a-192x300.jpeg\")
<\/p>\n
Fisket har varit ett stort och viktigt tillskott f\u00f6r byns befolknings f\u00f6rs\u00f6rjning. Fj\u00e4llfisket och str\u00f6mmingsfisket har g\u00e5tt j\u00e4msides med en liten \u00f6vervikt f\u00f6r str\u00f6mmingsfisket. Under fattig\u00e5ren i medlet av 1800-talet var det stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 str\u00f6mming. En livsn\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r att \u00f6verleva. Under senaste krig var det stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 fisk. M\u00e4nniskor kom fr\u00e5n v\u00e5ra finska grannkommuner med h\u00e4st och k\u00e4rra f\u00f6r att k\u00f6pa fisk.<\/p>\n
Den fasta bos\u00e4ttningen p\u00e5 Vargholmen torde ha best\u00e5tt av tre – fyra g\u00e5rdar. Kvar finns tv\u00e5 g\u00e5rdar och de \u00e4r \u00f6ver hundra \u00e5r gamla. I \u00e4ldre tider sysslade man mest med fiske p\u00e5 Vargholmen, men ocks\u00e5 med jordbruk. De odlingar som finns d\u00e4r torde vara betydligt \u00f6ver hundra \u00e5r gamla och ocks\u00e5 husdjur har man haft.<\/p>\n
I takt med att fisken minskat i v\u00e5ra infj\u00e4rdar har fiskarna s\u00f6kt sig ut till det yttre havsbandet och d\u00e4r byggt sig fiskestugor. Den sista yrkesfiskarfamiljen p\u00e5 Vargholmen var Gunnar och Jenny \u00d6ster, som slutade med sitt fiske ca 1990. I dag \u00e4r det endast hobbyfiskare som h\u00e5ller traditionen vid liv.<\/p>\n
Under of\u00e4rds\u00e5ren 1714 hems\u00f6ktes\u00a0 <\/span>byns vattenomr\u00e5den och str\u00e4nder av ryska flottan. Dykarklubben Scuba 77 har hittat stora m\u00e4ngder f\u00f6rem\u00e5l i vattnen, bl.a. den kanon som finns i stadshuset. Det s\u00e4gs att ryska soldater \u00e4r begravda i stenr\u00f6sen, som finns p\u00e5 Truth\u00e4llan. \u00c4ldre personer har hittat uniformsknappar d\u00e4r.<\/p>\n K. I. Nordlund har i del III Blad ur N\u00e4rpes historia i en fotnot f\u00f6ljande ber\u00e4ttelse fr\u00e5n stora ofredens tid: \u201dUnder kriget hade n\u00e5gra ryska galerer varit p\u00e5 plundringst\u00e5g \u00e4ven till andra sidan bottenhavet och allts\u00e5 vid Sveriges kuster. De \u00e5terv\u00e4nde rikt lastade med byte: penningar, silverkannor och pokaler, kyrkklockor m.m., och nalkades s.k. Storskatsundet i sk\u00e4rg\u00e5rden utanf\u00f6r Tj\u00e4rlax by i N\u00e4rpes. H\u00e4r fingo de tag i en bonde fr\u00e5n Kalax by, vilken de togo ombord och tvungo honom, att lotsa in fartygen genom det n\u00e4mnda sundet till J\u00e4rv\u00f6 fj\u00e4rden. Denne styrde dock med flit p\u00e5 ett undervattensgrund p\u00e5 Truth\u00e4llan under stark v\u00e4stlig storm. Sj\u00e4lv r\u00e4ddade han sig, genom att kasta sig i havet, simma i land och sedan hastigt fly.<\/p>\n Men de ryska fartygen f\u00f6rliste och st\u00f6rsta delen av manskapet drunknade. De som lyckades r\u00e4dda sig, stego i land \u00e5 Storskatan och slogo d\u00e4r l\u00e4ger. Minnesm\u00e4rken efter deras vistelse d\u00e4r kunde sk\u00f6njas \u00e4nnu inp\u00e5 1900-talet. Det p\u00e5st\u00e5s ock, att man vid Truth\u00e4llan tid efter annan uppfiskat n\u00e5gra silverpjeser o.a. av ryssarna f\u00f6rlorade rov.<\/p>\n Under de senaste 40 \u00e5ren har Vargholmen utvecklats till ett fritidsomr\u00e5de med simstrand och villaomr\u00e5de. Samf\u00e4lligheten iordningst\u00e4llde en b\u00e5thamn f\u00f6r ca 100 b\u00e5tar och byggde en danslave p\u00e5 1980-talet.<\/p>\n V\u00e4gen till Vargholmen byggdes av mantals\u00e4gare p\u00e5 1960-talet. Senare har v\u00e4gen \u00f6vertagits av samh\u00e4llet och underh\u00e5lles av v\u00e4gverket.<\/p>\n Vargholmen kanske ocks\u00e5 har ett krigiskt f\u00f6rflutet, d\u00e5 det p\u00e5st\u00e5s att man fr\u00e5n en kulle vid stranden skulle ha beskjutit engelska fartyg som f\u00f6rs\u00f6kte ta sig in till fiskel\u00e4get och hamnen.<\/p>\n Eftersom fisket har varit huvudn\u00e4ringen p\u00e5 Vargholmen s\u00e5 finns det flera gamla fiskarstugor p\u00e5\u00a0omr\u00e5det. En del av dem \u00e4r\u00a0s\u00e4kert \u00f6ver\u00a0hundra \u00e5r gamla. I fiskarstugorna bodde man\u00a0inte \u00e5ret om, utan man inledde fisket tidigt p\u00e5 v\u00e5ren och h\u00f6ll p\u00e5 till sent p\u00e5 h\u00f6sten.<\/p>\n En gammal fiskestuga som \u00e4nnu st\u00e5r kvar \u00e4r den som Josef Anders \u00d6ster i tiden uppf\u00f6rde. \u00d6ster brukade fiska p\u00e5 Stanggrund. En \u00e4nnu \u00e4ldre stuga var dock Oskar \u00a0 \u00a0Anderssons som finns n\u00e4ra \u00d6sters fiskarkoja, men den har senare flyttats.\u00a0Det var p\u00e5 1940- och 1950-talen som fler sommarvillor b\u00f6rjade uppf\u00f6ras\u00a0p\u00e5 Vargholmen.<\/p>\n <\/p>\n Det r\u00e4tta namnet p\u00e5 Vargholmen i Kalax, N\u00e4rpes \u00e4r just Vargholmen och inte Varv- eller Varvsholmen framh\u00f6ll namnarkivarie Kurt Zilliacus vid Spr\u00e5kvetenskapliga kommitt\u00e9n i ett utl\u00e5tande. S\u00e4llskapets spr\u00e5kvetenskapliga kommitt\u00e9 finner att alla tillg\u00e4ngliga uppgifter entydigt visar i samma riktning.<\/p>\n Namnet har skrivits Varg Holmen 1756 och Wargholmen 1910.<\/p>\n \u00c4ldre m\u00e4nniskor i Kalax och Tj\u00e4rlax minns inte n\u00e5got annat \u00e4n \u201dVargh\u00e5llmin\u201d. Varg h\u00e4rleder sig fr\u00e5n den tid d\u00e5 man jagade varg i dessa trakter och d\u00e5 man hade varggropar gr\u00e4vda just h\u00e4r.<\/p>\n Tidigare har det funnits en skeppsbyggnads plats p\u00e5 Gran\u00f6 i Tj\u00e4rlax och p\u00e5 Varvsholmen i Kalax, som Einar Strandberg anv\u00e4nder och skriver det i N\u00e4rpes ig\u00e5r och idag fr\u00e5n 1974<\/i>. Helt orealistisk \u00e4r namnformen Varvholmen allts\u00e5 inte, l\u00e5t vara att Vargholmen \u00e4r av \u00e4ldre datum och allts\u00e5 mer korrekt. Tidigare var holmen faktiskt en holme, kringflugen av vatten. Kalaxfj\u00e4rden som idag \u00e4r odlingsmark var d\u00e5 en havsvik, vilket bl.a. framg\u00e5r av en karta \u00f6ver kustlandet fr\u00e5n sekelskiftet 1500-1600.<\/p>\n (Kalax – en by i f\u00f6r\u00e4ndring)<\/p>\n \u00c4ldre m\u00e4nniskor har ber\u00e4ttat om det b\u00e5tvarv som fanns just p\u00e5 Varg- eller Varvsholmen. Det angavs d\u00e4rvid att holmen \u00e4r en historisk plats som f\u00e5tt sin plats just efter b\u00e5tvarvet som fanns\u00a0 <\/span>d\u00e4r p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n Varvet l\u00e5g vid stranden n\u00e4ra den tv\u00e4ttbrygga som mattorna i Kalax har d\u00e4r. Fr\u00e4mst var det segelskutor som byggdes p\u00e5 varvet och en av dem l\u00e4r ha f\u00f6rlist n\u00e4r den sj\u00f6sattes. Rester av den har hittats i botten\u00e4vjan. (bild fr\u00e5n den h\u00e4r platsen)<\/p>\n B\u00e5tbyggandet gick j\u00e4msides med sj\u00f6fartens utveckling. Bondeseglationen hade sin glanstid under 1800-talet. Utskeppningen bestod f\u00f6r det mesta av tj\u00e4ra, ved, fisk, sm\u00f6r, tran, sparrar, svin, kalvar, f\u00e5r och till och med h\u00e4star och kor. Importen bestod fr\u00e4mst av salt, husger\u00e5d, kl\u00e4der och br\u00e4nnvin. Handeln gick ofta p\u00e5 Stockholm.<\/p>\n I Skurkar och vanligt folk<\/i> (Sveriges sl\u00e4ktforskarf\u00f6rbund 1993) omtalas att redan p\u00e5 1680-talet l\u00e5g en Kristinestadsskuta i Kalaxfj\u00e4rden f\u00f6r lastning.<\/p>\n Det \u00e4r ganska m\u00e5nga fartyg, som byggts och \u00e4gts av kalaxbor. Det finns n\u00e4rmare tjugo k\u00e4nda fartyg, som varit med om olika \u00f6den med b\u00e4ttre och s\u00e4mre utg\u00e5ng.<\/p>\n Fartyg bygda p\u00e5 Vargholmen:<\/p>\n 1827 Maria, Galeas 36 l\u00e4ster<\/p>\n 1829 Carl I, Skonert<\/p>\n 1852 Carl Johan, Galeas<\/p>\n !874-1875 Ceralia, Barkskepp<\/p>\n ? Oden, Galeas 13 l\u00e4ster<\/p>\n Kartan visar B\u00e5thusen p\u00e5 Vargholmen ca. 1808 – 1960 och vems de var. Kartan ritad av Rafael Nissfolk 1990.<\/p>\n Den h\u00e4r kartan av Erik Wijk visar Vargholmen \u00e5r 1756.<\/p>\n Under l\u00e5nga tider s\u00e5 har det alltid funnits en bro mellan Gran\u00f6 i Tj\u00e4rlax och Vargholmen i Kalax. Precis som Niagara bron g\u00f6r i dag. Bron anv\u00e4ndes s\u00e4kert av pr\u00e4sten Moliis d\u00e5 han begav sig fr\u00e5n sin g\u00e5rd p\u00e5 Backholmen till Kask\u00f6 och andra st\u00e4llen. Moliis var en pr\u00e4st av litet annat slag.<\/p>\n Kask\u00f6 var fordom ett litet fattigt predikog\u00e4ll under N\u00e4rpes. \u00bbJa je fr\u00e5n Kask\u00f6, Gu n\u00e5ss\u00bb <\/i>och \u00bbvi je mang om e sam kask\u00f6boan om fatidomin\u00bb, <\/i>voro fordom vanliga uttryck, som numera sakna ber\u00e4ttigande. Pastoratet var ej efters\u00f6kt och inv\u00e5narna fingo ofta n\u00f6ja sig med predikningar av uts\u00e4nda pr\u00e4stm\u00e4n. En pr\u00e4stman, som hette Moliis, och bodde p\u00e5 nybygget Bockholm mellan Tj\u00e4rlax och Kalax hade ofta detta uppdrag. Han gick d\u00e4rvid med kyrkost\u00f6vlarna under armen barfota \u00f6ver Boskogen <\/i>till Kask\u00f6. Moliis gick str\u00e4ngeligen tillr\u00e4tta med \u00e5h\u00f6rarna, i synnerhet dem, som han var i delo med. En g\u00e5ng b\u00f6rjade han sin predikan med orden: \u00bbAlla som r\u00f6tt sk\u00e4gg hava, skola till Helvetet fara\u00bb, men erinrade sig med ett grepp mot hakan det egna sk\u00e4ggets f\u00e4rg och fortsatte: \u00bbIcke alla \u00e4nd\u00e5.\u00bb \u00c5h\u00f6rarna hade sv\u00e5rt att tillbakah\u00e5lla ett leende, pr\u00e4sten observerade detta, dr\u00e4mde handen i predikstolen och fortsatte: \u00bbD\u00e4r sitter du, du kr\u00f6gare och grinar, i Helvetet f\u00e5r du grina,\u00a0 <\/span>och du, som kommer d\u00e4r p\u00e5 g\u00e5ngen f\u00f6rsenad, f\u00e5r f\u00f6lja honom \u00e5t.\u00bb Sitt tj\u00e4nstefolk h\u00f6ll han str\u00e4ngt efter. En av Bockholmspr\u00e4stens tj\u00e4narinnor, Anna Lisa Stam (f. 1800), har f\u00f6r undertecknad ber\u00e4ttat, att d\u00e5 hon en g\u00e5ng f\u00f6r pr\u00e4sten-husbonden klagade \u00f6ver illam\u00e5ende fick hon av denne r\u00e5det: \u00bb\u00c4r du sjuk s\u00e5 l\u00e4gg dig, men kom ih\u00e5g, ingen mat.\u00bb Hennes syster som ocks\u00e5 tj\u00e4nade i g\u00e5rden, fick f\u00f6ljande orlovssedel efter ett \u00e5rs tj\u00e4nst: \u00bbInte kan hon brygga och inte baka, inte spinna och inte v\u00e4va och f\u00f6rresten \u00e4r hon oduglig till hela \u00e5rets tj\u00e4nst.\u00bb\u00a0<\/span><\/p>\n H\u00e4r \u00e4r kanske platsen att omn\u00e4mna en pr\u00e4stman, som visserligen icke var f\u00f6rordnad till sk\u00f6tande av n\u00e5gon tj\u00e4nst i N\u00e4rpes, men som dock bodde h\u00e4r och \u00e4ven anlitades av allmogen nu och d\u00e5 vid barndop m.m. Det var Johan Moliis, son till kapellanen Henrik Moliis och dess hustru Anna Katharina Stenb\u00e4ck. Han var f\u00f6dd 1758 och pr\u00e4stvigdes 1781. Fr\u00e5n 1800 finnes han antecknad j\u00e4mte sin hustru Anna Fredrika Wenman (f\u00f6rmodligen syster till kapellanen Wenman) s\u00e5som bosatt i Tj\u00e4rlax by och \u00e4gare av Bockholm ben\u00e4mnda hemman, numera kallat Gran\u00f6.\u00a0<\/span><\/p>\n Om honom heter det, att han var en \u201dobefordrad, afsigkommen prestman\u201d. Han hade under sina f\u00f6rsta pr\u00e4st\u00e5r haft anst\u00e4llning p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen, men befanns slutligen icke m\u00f6jlig att anv\u00e4nda i kyrkans tj\u00e4nst. Han var v\u00e4l icke fullt normal och mycket egendomlig.\u00a0<\/span><\/p>\n H\u00e4r kallades han allm\u00e4nt \u201dBockholms Moliisin\u201d och levde s\u00e5som jordbrukare \u00e4nda till sin d\u00f6d 1830. En historia om honom bevaras \u00e4nnu i folkets mun. I Tj\u00e4rlax bodde skomakare Silversten, med vilken Moliis p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kommit i gr\u00e4l, men vilken han ock fruktade. N\u00e4r Moliis r\u00e5kade m\u00f6ta Silversten p\u00e5 byv\u00e4gen, h\u00e4lsade han artigt p\u00e5 honom och sade \u00f6dmjukt: \u201dfrid vare mellan mig och dig, Silversten\u201d. Men s\u00e5 snart han v\u00e4l kommit ett stycke f\u00f6rbi, v\u00e4nde han sig om och ropade: \u201dstrid p\u00e5 liv och d\u00f6d mellan mig och dig, f\u00f6rbannade gr\u00e5sten!\u201d\u00a0<\/span><\/p>\n Det s\u00e4gs att n\u00e4r de m\u00f6tts igen vid bron som gick mellan Gran\u00f6n och Vargholmen s\u00e5 tog Silversten tag i Moliis vid f\u00f6tterna och h\u00f6ll honom med huvudet ner mot b\u00e4cken och hotade med att sl\u00e4nga honom i b\u00e4cken om han inte tog tillbaka det han sagt. (Det \u00e4r en s\u00e4gen som g\u00e5r och som man inte vet om den \u00e4r sann.)<\/p>\n Fr\u00e5n hemsidan Loffe.net, Minnen och traditioner fr\u00e5n N\u00e4rpes, av J.A. S\u00f6dergrann<\/p>\n K. I. Nordlund, Blad ur N\u00e4rpes historia I, sid 202 – 203<\/p>\n ”Om det har funnits n\u00e5gon fiskarstuga p\u00e5 Truth\u00e4llan vet jag inte, men p\u00e5 Fotens nord\u00f6stra sida har det funnits en fiskel\u00e4gerplats. Det finns kvarl\u00e4mningar av n\u00e4tvallar \u00e4nnu. Foten \u00e4r privat\u00e4gd, men omr\u00e5det finns utrusta p\u00e5 Kalax bykarta.” S\u00e5 skrivs det i boken, Kalax – en by i f\u00f6r\u00e4ndring. Men av den h\u00e4r bilden att d\u00f6ma s\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r sp\u00e5r av grunden till en stuga och en eldstad. \u00a0Hur l\u00e5ngt tillbaka det str\u00e4cker sig \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga men att det funnits en fiskestuga sedan l\u00e5ngt tillbaka p\u00e5 Truth\u00e4llan r\u00e5der det inget tvivel om.<\/p>\n P\u00e5 Truth\u00e4llan byggde Siro en fiskarstuga \u00e5t\u00a0sig p\u00e5 1960-talet och den finns d\u00e4r \u00e4nnu. Kalax by har senare uppf\u00f6rt en stuga, bastu, lider och WC. D\u00e4r finns \u00e4ven en riktig r\u00f6kugn samt en rej\u00e4l b\u00e5tkaj.<\/p>\n Stugan \u00e4r en donation av Tel och Erik Nyberg. Familjerna Nyberg hade en gemensam bastu som p\u00e5 detta s\u00e4tt blev gemensam f\u00f6r hela byn, ja, f\u00f6r alla som r\u00f6r sig i sk\u00e4rg\u00e5rden, ett popul\u00e4rt utflyktsm\u00e5l. Den bes\u00f6kes enligt g\u00e4stboken \u00e5rligen av 200-300 personer. (Kalax – en by i f\u00f6r\u00e4ndring) (Foton: Anders Blomberg)<\/p>\n Under Stora Ofreden (1714-1721)<\/strong> s\u00e5 hade Ryssland och de ryska trupperna best\u00e4mt sig f\u00f6r att er\u00f6vra hela Finland. N\u00e5got man h\u00f6ll p\u00e5 med till freden i Nystad 1721. Orsaken till att det var m\u00f6jligt f\u00f6r den ryska gal\u00e4rflottan att ta sig in l\u00e4ngs den finska kusten, eller den \u00f6stra halvan av det svenska riket, var f\u00f6r att den svenska administrationen hade s\u00e4ckat ihop.<\/p>\n Mellan Truth\u00e4llan och Svarth\u00e4llan kom en av de ryska gal\u00e4rerna att f\u00f6rlisa i en storm. 1978 hittade dykarna i Scuba 77 en bronskanon, p\u00e5 vars sida f\u00f6ljande inskription p\u00e5 ryska fanns: ”Gjuten av m\u00e4stare Semjon Leontjev, vikten av styckat 108 pund \u00e5r 1704, producerad i Nevjans, Ural.” Den kanonen st\u00e5r i Stadshuset i N\u00e4rpes. Senare kom man ocks\u00e5 att hitta mycket annat fr\u00e5n den f\u00f6rlista gal\u00e4ren. Svarth\u00e4llan i kv\u00e4llsljus sedd fr\u00e5n Truth\u00e4llan, d\u00e4r den ryska gal\u00e4ren sj\u00f6nk. H\u00e4r under finns en karta \u00f6ver var Truth\u00e4llan och Svarth\u00e4llan. (Foto: Anders Blomberg)<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r den ryska gal\u00e4ren f\u00f6rliste s\u00e5 drunknade en del av bes\u00e4ttningen medan andra kunde ta sig i land. P\u00e5 Truth\u00e4llan kan man \u00e4nnu se stenh\u00f6gar d\u00e4r man gr\u00e4vde gravar och lade de sj\u00f6m\u00e4n\/soldater som hade drunknat. (Foto: Anders Blomberg)<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Truth\u00e4llan \u00e4r en mycket vacker plats. M\u00e5nga \u00e4r de som tar iland vid g\u00e4stbryggan och njuter av den vackra naturen och havet. Kanske man ocks\u00e5 passar p\u00e5 att bada bastu och \u00e4ta n\u00e5gonting gott d\u00e5 man \u00e4r d\u00e4r.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Foto: Mikael Ingstr\u00f6m<\/p>\n P\u00e5 \u00c4ngs\u00f6grynnan har det funnits fiskarstuga \u00e4nda fr\u00e5n slutet av 1800-talet. Den fanns s\u00e4ker kvar p\u00e5 plats 1931 \u00e4nnu. Den var d\u00e5 i ganska d\u00e5ligt skick och efter n\u00e5gra \u00e5r l\u00e4r den ha ruttnat ner.<\/p>\n Omkring 1934 byggde Carl Granfors en ny stuga \u00e5t sig, den st\u00e5r \u00e4nnu kvar. Senare flyttade Aatos Borg och J. Viklund ett kyrkstall fr\u00e5n N\u00e4rpes till \u00c4ngs\u00f6grynnan, som om\u00e4ndrades till fiskarstuga. Stugan finns kvar \u00e4nnu idag.<\/p>\n !070 b\u00f6rjade Kalax fiskargille bygga en ny stuga, exakt p\u00e5 den gamla stugans plats. Arbetet utf\u00f6rdes som talkoarbete, stockar h\u00f6ggs p\u00e5 samf\u00e4lligheten p\u00e5 Holmen. Stockarna f\u00f6rdes till s\u00e5gen och virket forslades sedan p\u00e5 vintern till \u00c4ngs\u00f6grynnan. Ritningarna f\u00f6r stugan ritades av Ben-Erik Enqvist och han var ocks\u00e5 bas \u00f6ver byggandet. Stugan var f\u00e4rdig 1972. F\u00f6r att finansiera bygget m\u00e5ste gillet ta ett bankl\u00e5n om 4000 mk. Fr\u00e5n Vikens Minkfarm fick man ett hus som vedlider, samt ett WC. Dessa k\u00f6rdes ut p\u00e5 vintern 1972 med traktor.<\/p>\n \u00c5r 1985 fick gillet en bastubyggnad av Sven Bernars, som sedan flyttades till \u00c4ngs\u00f6grynnan. Den f\u00e4rdigst\u00e4lldes sedan f\u00f6ljande \u00e5r. Folke Backa donerade \u00e5r 1992 en stocklada, som flyttades till \u00c4ngs\u00f6grynnan f\u00f6r att anv\u00e4ndas som vedlider. Samma \u00e5r byggde Scuba ett nytt WC \u00e5t gillet som tack f\u00f6r att de f\u00e5tt anv\u00e4nda stugan. \u00c5r 1994 byggdes en ordentlig b\u00e5tkaj. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en prima r\u00f6kugn. (Kalax – en by i f\u00f6r\u00e4ndring)<\/p>\n Det har funnits fiskarstugor p\u00e5 Tv\u00e5stenarna sedan mitten av 1800-talet. Det finns rikligt med hopplockade stenh\u00f6gar f\u00f6r bragdvallarna och g\u00e5ngar upplockade ned mot stranden.<\/p>\n Det har varit sv\u00e5rt att komma i land p\u00e5 Tv\u00e5stenarna. Det \u00e4r l\u00e5nggrunt och stenigt. F\u00f6rr gick man antagligen i land p\u00e5 \u00f6stra sidan. Nu har hamnen muddrats upp med gr\u00e4vmaskin.<\/p>\n Det har ocks\u00e5 funnits en brunn p\u00e5 grynnan, det \u00e4r en ungef\u00e4r tv\u00e5 meter djup grop och v\u00e4ggarna \u00e4r bekl\u00e4dda med sten. Vid regniga somrar\u00a0finns vatten i brunnen. Man talar \u00e4ven om att det\u00a0funnits potatisland d\u00e4r.<\/p>\n En stuga som varit p\u00e5 Tv\u00e5stenarna flyttades till Vargholmen, n\u00e4r den flyttades vet jag inte, men den fanns p\u00e5 Holmen 1930 och anv\u00e4ndes som fiskarstuga och f\u00e4bod. Georg B\u00e4ckvik byggde en ny stuga p\u00e5 samma plats. Enligt h\u00f6rs\u00e4gen har en annan stuga i slutet av 1800-talet eller b\u00f6rjan av 1900-talet funnits p\u00e5 Tv\u00e5stenarna d\u00e4r den nuvarande stugan st\u00e5r.<\/p>\n Det finns en kompassros finhackad p\u00e5 en stor sten alldeles invid stugan. Inhackningen ”JNF1847” har gjorts av Josef Eriksson Nissfolk. Josef Eriksson Nissfolk flyttade fiskarstugan som han\u00a0hade p\u00e5 Tv\u00e5stenarna till Vargholmen p\u00e5 1850-talet, d\u00e4r den anv\u00e4nd<\/p>\n es som fiskarstuga och f\u00e4bod. Den nuvarande s<\/p>\n tugan \u00e4r byggd av ett h\u00e4rbre fr\u00e5n Mattfolkbackan. Den uppf\u00f6rdes p\u00e5 1940-talet av Ragnar \u00d6ster och Uno Nissfolk. D\u00e5 Uno Nisfolk 1950 flyttade till Sverige, s\u00e5ldes stugan \u00e5t Gunnar<\/p>\n \u00d6ster och Bengt Nissfolk. (Kalax – en\u00a0by i f\u00f6r\u00e4ndring)<\/p>\n <\/p>\n St\u00e5nggrund hade en bra skyddad naturlig hamn. N\u00e4r man flyttat dit vet vi inte, f\u00f6r fiskarna talade ocks\u00e5 om en gammal St\u00e5nggrundshamn, som fanns ca 300-400 meter norr om St\u00e5nggrund.<\/p>\n N\u00e4r stugan kommit till St\u00e5nggrund \u00e4r oklart, men p\u00e5 1940-talet fanns den \u00e4nnu d\u00e4r. Stugan togs nog ned p\u00e5 1940-talet och k\u00f6rdes hem till ved. \u00c4ngs\u00f6ns s\u00f6dra udde kallades \u00e4nnu p\u00e5 1950-talet ”St\u00e5nggr\u00e5nn”.<\/p>\n P\u00e5 1930-talet byggde Oskar Andersson och Bruno S\u00f6dergrann en ny stuga \u00e5t sig och den finns fortfarande kvar d\u00e4r. Karl Granfors byggde senare ocks\u00e5 en ny stuga och b\u00e5thus. Den finns fortfarande kvar och 1995 installerades elstr\u00f6m i den.<\/p>\n \u00c5r 1993 b\u00f6rjade Kalax by bygga en ny stuga och den blev f\u00e4rdig 1995. Den byggdes av fiskargillets medlemmar och bybor. Det finns bilv\u00e4g fram till stugan. Elstr\u00f6m finns \u00e4ven p\u00e5 grundet och till stugan.<\/p>\n (Kalax – en by i f\u00f6r\u00e4ndring)<\/p>\n <\/p>\n Det finns m\u00e5nga fiskeplatser som fiskarna f\u00f6r generationer sedan fiskat och lodat upp som de b\u00e4sta fiskeplatserna och m\u00e4rkligt nog s\u00e5 anv\u00e4nds st\u00f6rsta delen av dem \u00e4nnu i dag.<\/p>\n En del av platserna har f\u00f6rst\u00f6rts genom tillandning och \u00e5terl\u00e4mning. Varje plats hade sitt eget namn. Vis St\u00e5nggrund fanns platser som hette B\u00e5sken, Sillberget och L\u00e5nggrundskatan. Dessa anv\u00e4ndes inte mera genom att det blivit f\u00f6r grunt. Sedan fanns det Lillh\u00e4llan, Mellanh\u00e4llan, Storh\u00e4llan \u00f6stra, Storh\u00e4llan v\u00e4stra och R\u00f6nnsk\u00e4rslandet. Den b\u00e4sta platsen vid St\u00e5nggrund hette Skatan och d\u00e4r gick det att ha 3 sikkrokar efter varandra. Vid Tv\u00e5stenarna fanns Hamnen, Storsten, Klimpen, S\u00f6dra Tv\u00e5stenen och Nordv\u00e4stra Tv\u00e5stenen. Vid \u00c4ngs\u00f6grynnan fanns Barkarsgrund, Miljonvarpet, Plaskarin (Rusarsten), R\u00f6dberget, Sn\u00e4llracklet, Stolen\u00a0och Bruden, \u00c4ngs\u00f6stenen i nordv\u00e4st och Sydost.<\/p>\n F\u00f6r att komma ut till yttre sk\u00e4ren var det nog att segla eller ro, f\u00f6r det fanns inga motorb\u00e5tar f\u00f6re slutet av 1920-talet. P\u00e5 1930-talet b\u00f6rjade det nog finnas n\u00e5gra motorb\u00e5tar.<\/p>\n D\u00e5 man for ut, for man ut f\u00f6r att vara i flera dagar om v\u00e4dret till\u00e4t. Man tog med sig s\u00e5 mycket att det r\u00e4ckte i flera dagar. Mj\u00f6lk togs med och man lade i bottenmj\u00f6lk, f\u00f6r annars blev den sj\u00e4lvsur, men inget friskvatten togs med, utan man anv\u00e4nde havsvattnet. Kaffet smakade nog inte s\u00e5 gott alla g\u00e5nger, b\u00e4ttre smak blev det inte heller av att man inte t\u00f6mde kaffepannan alla g\u00e5nger, utan man kokade tills pannan var n\u00e4stan full med sump. Potatis och fisk kokades mycket.<\/p>\n Sik- ochstr\u00f6mmingsfisket var v\u00e4l nog det viktigaste fisket. Sik fiskades med sikkrokar, trots det grova garnet fick man ibland goda f\u00e5ngster. \u00c4ven lax fick man i sikkrokatna. Str\u00f6mming fiskade man med sk\u00f6tar. Vid Tv\u00e5stenarna fanns bra str\u00f6mmingsvarp, man rodde nog ocks\u00e5 ut till grynnorna. G\u00e4dda och abborre fiskade man med sm\u00e5n\u00e4t, det fanns bra med fisk i \u00c4ngs\u00f6grundsundet och fj\u00e4rdarna samt i norra St\u00e5nggrunds-viken. Man saltade mycket fisk, f\u00f6r det fanns n\u00e4stan inga andra m\u00f6jligheter att f\u00f6rvara fisken. (Kalax -en by i f\u00f6r\u00e4ndring)<\/p>\n Bilder: Mikael Ingstr\u00f6m<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Inbyggarna i \u00d6sterbottens kustsocknar har varit k\u00e4nda som duktiga sj\u00f6m\u00e4n och b\u00e5tbyggare – s\u00e5 ocks\u00e5 i Kalax. Den \u00e4ldsta k\u00e4nda hamnen eller b\u00e5tbyggnadsplatsen finns p\u00e5 Tor Granborgs g\u00e5rdstomt, d\u00e4r man hittat lerpipor och andra f\u00f6rem\u00e5l. Eftersom landh\u00f6jningen g\u00e5tt snabbt vid v\u00e5ra kuster har snart vattendjupet i centrala Kalax blivit f\u00f6r grunt, vilket ocks\u00e5 gamla kartor […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-477","page","type-page","status-publish","hentry","wpbf-post"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/477","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=477"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/477\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1038,"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/477\/revisions\/1038"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalax.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=477"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/48C68C7C-BF4C-45A6-A2FC-ED89AFE5F469_1_201_a-205x300.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/4E23E73D-E6EF-40E5-AE84-76816A1372C9_1_201_a-216x300.jpeg\")
<\/p>\nFiskarstugor<\/b><\/h3>\n
<\/h3>\n
<\/h3>\n
Namnet Vargholmen<\/b><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/8CFC9AFF-17D7-4F90-89F4-E23919C49BB6_1_201_a-195x300.jpeg\")
<\/p>\nB\u00e5tbyggnad<\/b><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/F2EC9D7B-E664-4008-BAD1-92AFAB64778D_1_201_a-221x300.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/88701EA2-D175-4369-A7E6-00603A5F1EA7_1_201_a-240x300.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/3B317C7E-0EAE-4F3F-A109-AA30D3BFEE3C_4_5005_c-300x122.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/70CBD32B-5C7B-4011-9E00-86E38F005211_1_201_a-261x300.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/D05081C3-91DE-4CBD-AD61-E276C027176F_1_201_a-180x300.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/64FA6EA8-68C4-4A1B-A048-2955D75D82DD_1_201_a-1-300x180.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/DCC550DC-7394-42E7-A5C8-9EFD71D83827_1_201_a-300x180.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/2A2ECA91-C117-41EA-A674-4F2162D7A400_4_5005_c.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/DBAD4649-4425-4F28-B381-917CC94747F3_4_5005_c.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/97459EF8-8E03-42A1-ACE1-FF54854D9454_1_201_a-300x180.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/36E06752-17A0-4A7F-95D3-C7AC37EBBEFD_1_201_a-300x180.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/D9529E06-97EB-43A6-9EEF-0543E68F6E13-300x200.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/A93957B3-733D-41A2-9E20-5A742CBE1109-300x200.jpeg\")
<\/p>\n\u00c4ngs\u00f6grynnan<\/strong><\/h3>\n
Tv\u00e5stenarna<\/strong><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03FB5882-E0A0-4277-9354-17143C57ABFF_4_5005_c-300x211.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/8C9F1515-A227-4A53-A49A-2E8A91F95EDF_4_5005_c-300x206.jpeg\")
<\/p>\n<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/77C8B34C-F6A2-45D9-B206-B947693D7A46_1_201_a-275x300.jpeg\")
<\/h2>\nTv\u00e5stenarna idag<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/BA269FEC-C62B-454B-9050-BADA151392C6_1_201_a-300x171.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/6D50AEAE-78CF-4974-9BF4-E817CBBF7215_1_201_a-300x162.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/F1E487B6-8138-4E7D-B502-8D2B1C6424D4_1_201_a-300x180.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/www.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/00DE9AD7-905C-47C4-90A7-BFD900FC51EF_1_201_a-300x180.jpeg\")
<\/h3>\nFoto: Anders Blomberg<\/h5>\n
St\u00e5nggrund<\/strong><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/65DBEAC1-2CBC-4108-96A4-FC9BC5870CAF-300x300.jpeg\")
<\/p>\nL\u00e5nggrund<\/strong><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/5E19D162-AF1B-4C29-BF12-EFA7CCFA4C8F-300x200.jpeg\")
<\/p>\nFiskeplatser<\/strong><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/8635A4B8-4279-4EDD-979A-0A94D34DF3E9-300x200.jpeg\")
<\/p>\nFisket vid havsb<\/strong>andet<\/strong><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/dev.kalax.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/5A48F09C-D27C-4B7C-B407-B24D83EE8318-300x200.jpeg\")
<\/p>\n